onsdag, augusti 02, 2006


Hello Saferide- I can't believe it's not love

Mamma påpekade precis att det är sova-dags så jag sa "ja mamma" och satte på en ny låt.
Jag är kär. Jag är kär. Jag är kär.

Jag älskar Hello Saferide.
Jag älskar Annikas underbart förtrollande röst, och man känner igen sig i hennes texter om tusen sorters kärlekar.
Till en vän. Till en pojkvän. Till en flickvän. Till någon man tittar på i smyg. Till någon man aldrig träffat. Till någon man träffar varje dag. Till sin bror. Till sin syster.
Det finns all sorters kärlek insnurrad i tretton låtar.
På fredag, den 4:e augusti spelar hon på Göteborgskalaset.

Jag lånade "Borta med vinden" idag utav mormor, när vi var där en stund. Jag älskar den filmen. Det är en sån där klassisk film som jag kan titta på om och om och om igen, trots att den är tre och en halv timma lång. Scarlett O'Hara och jag är lika envisa, iallafall om man skall tro farfar.

Mina fötter värker sedan mitt infall att promenera till kyrkan igår. Eller idag. Beroende på hur man ser det. Fast det var fint, och det var mysigt, och jag kände mig sådär duktig när jag kom hem. Jag gjorde flera goda gärningar på en gång liksom.
Det borde man göra oftare.
Sen kom jag hem och duschade, och somnade trött men glad på sängen, med fönstret öppet och fåglarna hade lugnat ner sig lite. Det var skönt, och min säng var för en gångs skull mjuk.

Jag läste precis om Emmabodafestivalen. Det är rätt bra band som skall dit, och det är rätt tragiskt att jag åkte hem förra året. Men dels lyssnade jag inte lika mycket på sådan musik som jag lyssnar på nu (tyvärr) och dels så var jag förbannat trött på alla wannabe-popfjortisar som låg fulla i ett dike kl fyra på morgonen. Att Linnéa var väldigt ledsen gjorde det inte bättre. Så jag lämnade Emmaboda för att åka på Plasticity på Kompaniet. Synthbar. Och det var ju roligt, jag hittade ju någon att spendera kvällen med, trots att jag fick diverse skavsår. Menmen.

Jag kom också på att jag faktiskt såg Slagsmålsklubben där förra året. Jag hade glömt det. Det var några artister jag såg, och det var Elias and the Wizzkids, Häxor och Porr, Slagsmålsklubben och Niccokick. Sen var det nån mer, men jag tror jag förträngt det, eller så ja. Jag råkade ju bli rätt onykter precis vid tiden då vi skulle sova, och borstade tänderna lite överallt. Med en lilleskutt tandborste+tandkräm, såklart. Rosa är grejen.

Det finns många saker som lockar just nu. Väldigt många. Och jag vet inte vad jag skall ta mig till, vad jag skall göra, vad jag skall hoppa över och vad jag skall vänta med. Men det innebär mest att det hela är som vanligt. Just nu skall jag iallafall gå till mitt rum och försöka få någon ordning på vilken buss jag skall ta imorgon. Och kanske kolla ut vilka kläder jag skall ha, så jag slipper gå upp för tidigt. Jag skall ju fika med Hannah. Om jag går ut på kvällen imorgon återstår att se, men nej. Vodka blir det inte, fredagen har satt sina spår.

Can I sleep on your shoulder?
Whisper sweet words in my ear
Can we go out together?
Can we make out and pretend it’s all there?
Cause you know,
I’ve been waiting for
something that hasn’t come through
But it might come along soon
And until that, you will do
I can’t believe it’s not love!
It's not love, it's not love
It's not love, it's not love?

Inga kommentarer: