Håkan Hellström - Kom igen Lena

Härom natten sprang jag genom regn och rusk och vind över en stenig trottoar, på flykt ifrån en ringklocka. Det blåste och paraplyet vändes ut och in och kastade tillbaka allt vatten det fångat men ändå var det ren magi. Nådde tåget lite för blöt och gick av lite för torr, men ändå med ett stort leende på läpparna och sånger i öronen. Ibland är vattenpölshopp och tårtlämnande mitt i natten precis det man behöver. Trots vätan. Trots vinden. Kanske till och med just på grund av det.

Idag är det torrare men tommare, och över gräset ligger kvarglömda regndroppar. Det visslar lite i hörnen och vindspelen spelar för en tom publik. En katt springer med bjällra över gräsmattan och jagar trollsländor och ett rådjur har placerat sig på första parkett för kvällens skådespel. Jag vet inte vad som bjuds, och jag vet inte när det börjar, men jag vill inte missa det för allt i världen.

Midsommar närmar sig med stormsteg. Att plocka sju olika blommor från sju olika hagar och hoppa över sju gärdsgårdar och sju brunnar, det är så svårt nu för tiden. Alla blommor försvinner, alla hagar ätes upp och gärsgårdarna revs innan brunnarna byggdes om. Men man får improvisera bäst man kan i hopp om att förtrollningen inte är bruten.
Hopp, hopp, hopp.

Egentligen spelar det ingen roll, för jag drömmer hela nätterna ändå. Mina nätter är så fyllda av liv och rörelse att jag vaknar utmattad och måste tänka efter för att komma på om det bara var en dröm.

& Jag tänker fortfarande.

Sluta dröm om det ljuva livet
(vi kommer aldrig va med om det)
Och be aldrig mer om ursäkt
(för sakerna du aldrig gjorde)
Men det äter upp dig när du ligger i din säng
Åh gud det gör så ont att nått
så nära kan va så långt bort

Du-tu-ru-tu-ru
Du-tu-ru-tu-ru
Wo-oh!

Bernard Fanning - Wish you well

Jag tog bussen hem genom sockervadds moln och violetta skyar, den verkade aldrig nå slutstationen och jag ville aldrig hoppa av. Det var tomt men ändå fullt av liv, av folk, av mig och varje gång bussen svängde sjönk jag än mer ner i min stol. Mitt säkerhetsbälte var på men inte störande och rösterna bakom mig ljöd precis lagom mycket för att inte störa min musik. Jag lyssnade på genialiska texter och hänförande melodier och när jag hoppade av vid slutstationen dansade jag hela vägen hem.

Hade det inte varit så tyst ute hade det kunnat vara dag, så ljust var det. Fast jag var glad över att vara själv för det är speciellt när man kan göra vad man vill utan några ögon på sig. Jag ville göra allt på en och samma gång; stå på händer, göra kullebyttor, klättra upp i lyktstolpen och trilla ner för en backe för att känna hur det känns. Så att jag nästa gång jag går förbi en backe blir glad över att jag inte trillade ner. Det är sånt som är enkel glädje. Att glädjas för allt man sluppit och allt man gjort.

Mötte alldeles för många minderåriga människor som frågade om saker de inte borde känna till idag. Jag blir trött och ledsen och upprörd när det är på det viset, när människor hamnat fel när de kan komma så rätt. Jag vet att det bor idéer i varje hjärta som pumpade där borta, och att de hade kunnat briljera och överraska bara genom att försöka.
Men de försöker inte ens. Det är det som gör ont.

Att ge upp innan man ens börjat.

Peter nanar i sin säng och jag hör hans andetag i bakgrunden, hans andetag och fläkten som gnisslar lite i varje varv den snurrar. Jag skall alldeles strax duscha bort kvällens historier och sedan krypa ner i en säng som styr siktet emot drömmarna.

Kanske drömmer jag om sånger och himlar och nyckelpigor.
Kanske drömmer jag om svart och galler och krig.

Kanske drömmer jag inte alls.
Vem vet.
Imorgon är ju en annan dag.

Heart attacked by fear and doubt
won't be long till the truth comes out
first impressions never last
Lover's bonds they hold so fast
Restless future burning bright
The past is holding on so tight
Never heard the warning bell

And I just want to wish you well
I just want to wish you well