Eddie Vedder- Far behind

Vintern är sen och jag missbrukar både text, musik och bild. Snön virvlar utanför fönstret när vinden sveper förbi. Idag har jag grävt gropar i snön och borstat bort katttassar när jag letat efter vägen under. Jag är glad över att det blev vinter. Jag är glad över att kylan gör att man sveper in sig i filtar med en kopp té. Och framför allt att man har en anledning att stanna inne och läsa ett äventyr.

Det är fascinerande att det finns människor som aldrig öppnat en bok. Har de någon aning om vad de missar? Vet de hur otroligt det är att bli förtrollad av ord, av tankar, av meningar? Mitt liv vävs samma av trådar, och jag är övertygad att fantasin är den allra viktigaste. Även om just den fantasin har hindrat mig från att göra saker jag kanske borde ha gjort, har den varit min. Det är lite som lotta på bråkmakar gatan - i min fantasi vågar jag, och kan göra, allt.

Jag saknar att inte kunna andas. Att fastna i varje andetag och glömma bort vad man vill säga. Söka febrilt i någons ögon efter svar och gå hem samma kväll och banna sig själv över hur dum man är. Bara för att vakna upp dagen efter med fjärilar i magen igen, efter nattens drömmar. Det är lite långsamt att inte tänka på någon. Att inte drömma om någon. Jag brukar vara rätt bra på det, oavsett om jag är kär i personen eller ej. Det är mest för att ha ett tidsfördriv, och för att känslan av att vara kär är som att flyga och ha den där skrattkänslan i halsen hela tiden. Men det kommer nog.

Det kommer bli en bra vår. Det kommer att bli den mest fantastiska våren i världshistorien. Jag känner det på mig. Det kommer bli fullt med vitsippor och sjöbad och vackra platser och hallonbuskar. Och jag ser fram emot att fira midsommar i sommarstugan och springa genom kohagarna på jakt efter havet.

Och kanske gör våren den där skrattkänslan i halsen konstant.
-Jag har den redan där.

Subtle voices in the wind,
Hear the truth they're telling
A world begins where the road ends
Watch me leave it all behind

Far Behind
Far Behind

Frank Sinatra – Fly me to the moon

Jag startar ett nytt kapitel här. Med nya sidor, nya ramar och nytt innehåll. En vår har kommit och jag har svårt att skiljas från mörkret trots att jag inte behövt det. Det var bara det att det var där. Det var beständigt. Det var något.

Varje kväll lämnar jag mat åt fåglarna. I fyra olika fågelhus, krukor och annat där det får plats. Bara för att se dem nöjda flyga fram och tillbaka hundra gånger om medan jag äter frukost. Ibland kan så lite ge så mycket. Och en påse fågelfrö för nitton och nittiofem är värd vartenda öre.

Har ni sett snödropparna, som flockas i gräsmattornas kanter? Jag går förbi och ler åt varenda krokus som vågat sträck på sig, varje liten knopp som trotsat frosten. Det gäller att härda ut och hålla värmen. Och kämpa även för den lilla. Därför vägrar jag slänga basilikan som kämpar sig fast vid livet med den enda lilla kvisten som finns kvar. Jag sitter och pratar och blåser lite på den varje dag. Och den överlever, den till och med knoppas ibland. Mamma tycker att jag är galen. Men om man som enligt buddismen kan återfödas till blomma, om det finns minsta lilla chans, då hoppas jag att jag i alla fall gjort någon glad.

Vi brukar samsas om våren, jag och håkan. På något vis går jag alltid tillbaka till det där krönet kring april. Där jag hittar en snart många år gammal del av mig själv, som jag överlevt. Och för att vältra mig i alla känslor som stiger till ytan. Idag gick vi hem från bussen med ”det är så jag säger det”. Imorgon möter jag Brännö serenad. Och jag oavsett vad, så tänker alltid på dig i april.

Det har varit en bra vinter trots allt. Trots samma nyårsfirande som föregående år och trots tårar, skrik och skällsord mot både människor och speglar. Men det kanske är en ny trend. I slutet av december går det neråt för att starta nytt och friskt i januari. Och även om jag helst hade gjort det på ett annat vis går det bra ett tag till. Frågan är hur nästa december är. Om jag är här. Om ni är här. Om vi finns kvar.

Till dess:

Fly me to the moon
Let me play among the stars
let me see what spring is like on
Jupiter or Mars

In other words, hold my hand
In other words, baby, kiss me